Alla inlägg av Ritu

Naturkväll och Höstmötet 10.12.2021

Kallelse till höstmötet och en naturkväll 10.12.2021

Kimitoöns natur rf bjuder härmed in alla naturvänner för att fira kvällen i Westers den 10.12.2021 kl 18.00. Adress Finnuddsvägen 1255, Kimito.

Naturkvällen inleds med det stadgeenliga höstmötet. Föreningen väljer ny ordförande och nya medlemmar till styrelsen för de som är i tur att avgå. Nästa års verksamhet fastställs också. Alla som är intresserade av att verka för naturen på sin hemort är välkomna att delta.

Kimitoöns naturs miljöpris för år 2021 offentliggörs också under kvällen.


Kvällen avslutas med Jimmy Träskelins musikframförande: Iakttagelsehäfte – sånger om fåglar och människor.


Jimmy Träskelin är sångare – kompositör, fotograf-grafiker och fågelskådare. I Träskelins framförande får vi höra sånger ur hans andra soloalbum. Sångerna uppstår i fantasin, som Träskelins fågelobservationer och naturupplevelser har fött under årens lopp. Sångernas namn berättar om naturen : Punavarpunen,
Sepelkyyhky, Lehtopöllö. Sångernas budskap ger en inblick i hur den mångsidig naturen ger människans liv innehåll, med eller mot hennes vilja.


HJÄRTLIGT VÄLKOMMEN!

naturklubb ”Havsörnarna”

Hösten 2021 startades Havsörnarna, en tvåspråkig naturklubb för barn i Dalsbruk. Klubben lämpar sig för barn i åldern 5-8 år och är gratis för alla deltagare.
Klubben ordnas på måndagar, det vill säga en gång i veckan klockan 16.15-17.45. Vi har ett eget klubbhus i Bruksmuseets Fjällstuga, men största delen av tiden spenderar vi utomhus i skogen, vid sjön och havet.
I klubben deltar för närvarande nio barn, både finsk- och svenskspråkiga, och man kan komma med när som helst under året. De barn som går i skola och förskola hämtas från eftis på skolgården kl 16.

Barnen har själva fått bestämma klubbens namn, regler och en del av programmet. Här finns det utrymme för alla möjliga funderingar, frågor, prat och lekar. En eller två gånger per termin blir det en längre tur till någon speciell plats i naturen. Under våren ordnar vi även fågelexkursioner på morgonen före skolstart.
Klubben leds av Ville Laitinen, miljöpedagog, och Amanda Ölander, reporter med specialintresse för natur och miljöfrågor. Båda är även styrelsemedlemmar i föreningen Kimitoöns natur. Ledarna har en innerlig önskan att få barnen att njuta mer av naturen än att sitta framför en skärm, lära sig fler fågelarter än bilmärken, och kunna samarbeta för att bygga en fantasifull koja som alla skogens besökare är välkomna att använda. Fast, egentligen har vi inga desto större målsättningar, mest njuter vi bara och förundras av naturen.
Klubben ingår i klubbnätverket Luonto-Liitto och Luonto-Liitto Egentliga Finlands distrikt, även Kimitoöns Natur rf. stödjer klubbens verksamhet.
Välkomna med!

Kallelse till vårmöte med vargen som tema i ett webbinarium 30.3.2021

Kimitoöns natur rf:s stadgeenliga vårmöte hålls via Teams kl 18.00 med beaktande av regeringens regler att undvika fysiska möten. Ett begränsat antal (max 6 personer) kan delta fysiskt på mötet på adressen, Labbölevägen 261, Mark, ifall elektronisk kontakt inte är möjlig. Efter mötet hålls ett webbseminarium om vargen.

Sänd en anmälan om deltagande till adressen [email protected] och vi sänder en länk till mötet.   

Leena Vilkka: Vargen – hatad och älskad, 30.3. kl. 18.30

FD, miljöfilosof docent Leena Vilkka berättar om vargen i vår kultur; förändringen från ett hatat skadedjur till ett skyddat och älskat hunddjur, hunden i våra skogar. Vargen har varit utplånad och tjuvjagad ända in i våra dagar. Det största hotet för vargen är människan. Inställningen till och värderingen av vargen och naturen i allmänhet reglerar hur vi behandlar vargen och naturen. Vilkka efterlyser en högaktning av naturen och därmed en ny förståelse för vargen. Vargen förtjänar sitt värde som en medveten och kännande varelse, ett socialt flockdjur, hundens stammoder.  

Föreläsningen sker via Teams och alla intresserade kan anmäla sig på adressen [email protected]  . En kallelse länk sänds till de som anmäler sig.    

Bild: Yrjö Sepänmaa

Uppdateringen av Kimitoöns kommuns miljöprogram

Vädjan

Till beslutsfattarna i Kimitoöns kommun och tekniska nämnd 

Kimitoöns kommun håller på att uppdatera sitt miljöprogram under år 2021. Uppdateringen bör göras genom att höra kommuninnevånarna, de företag och föreningar som finns på Kimitoön, samt andra berörda. Och miljöprogrammet bör förverkligas genom deltagande planering. Målsättningen med en deltagande planering är att öka medborgaraktiviteten, höra medborgarna och deras behov, samt få till stånd konkreta handlingar. Kimitoöns miljöprogram borde då innehålla tre huvudpunkter:

  1. En miljöstrategi-del 
  2. Målsättningar för miljöns tillstånd 
  3. Konkreta åtgärder 

Ett bra sätt att förverkliga miljöprogrammet är att använda tidigare gjorda miljöprogram, såsom Egentliga-Finlands miljöprogram, där strategin, målsättningarna och åtgärderna finns definierade och uppräknade. Sagda program genomfördes med draghjälp av statens regionala miljövårdsförvaltning tillsammans med olika intressebehöriga inom området. Dessutom förverkligades t.ex miljöprogrammet i Salo stad som en deltagande planeringsprocess.   

Fördelarna med en deltagande planering vid utarbetandet och förverkligandet av miljöprogrammet för Kimitoöns kommun leder till:  

  1. En mera omfattande och enhetligare syn på utvecklandet av livsmiljön, naturmiljön och miljöskyddet på Kimitoön. 
  2. En ökning av växelverkan mellan kommunen, innevånarna och övriga berörda vid skötseln av miljöärendena i kommunen.  
  3. En uppbyggnad av miljönätverk och en ökning av de lokala aktiviteterna i miljöfrågor.  
  4. Ett underlättande av ansökningar och bevilningsbeslut av de statliga skönsmässiga bidragen (medel ur Östersjö-programmet) och EU:s utvecklingsmedel (Leader och Make-medel), när vissa åtgärder nämns gemensamt i godkända och officiella handlingar.  
  5. Förflyttningen av förbättrandet av miljön tillstånd till lokal nivå. 

Statens strategi för miljöförvaltningen om förflyttning av miljöärendena nära den lokala verksamheten, skulle också stödas av de ovan nämnda .  

Kimitoöns Natur rf/Kemiönsaaren luonto ry föreslår att Kimitoöns kommun utarbetar miljöprogrammet som deltagande planering.    

15.02.2021       Kimitoöns Natur rf/Kemiönsaaren luonto ry 

Ritva Kovalainen, ordförande 

Miia Jylhä, viceordförande

Kyrkan bör skydda mångfalden i våra skogar och bidra till att förhindra utarmningen av naturen

16.2.2021

En vädjan till beslutsfattarna vid Kimitoöns evangelisk-luterska församling 

Bild: Panu Kunttu

Under svåra tider har medborgarna lärt sig att lita på och tagit sin tillflykt till kyrkan och naturen. Naturen har visat sig vara ytterst viktig under rådande pandemi. Vi är förvånade över hur församlingen låtit kalhugga i sina gamla skogar när man istället borde ha vårdat naturens mångfaldigheten i de här skogarna.  

I Finland klassificeras alla skogar som ekonomiskogar om de inte är planerade för någon typ av användning eller skyddade och värdet i dem anses endast som objekt för ekonomisk nytta. Skogarna är dock framförallt levande ekosystem med en oräknelig mängd arter som är anpassade att leva i dem.   

En av de stora frågorna för mänskligheten är, hur vi ska klara hejda minskningen av arter och klimatförändringen. Stora delar av arterna och naturtyperna i Finlands skogar är hotade som en följd av skogsskötseln och hyggena i skogarna. Var nionde art i Finland är utrotningshotad och naturen blir fortsättningsvis fattigare. Av de uppskattningsvis 22 000 arterna är 11,9 % hotade , vilket innebär 833 av arterna i skogarna.    

Det är synnerligen bekymmersamt att Finlands miljöcentrals biodiversitetsöverenskommelse Aichi-mål (11), med målsättningen om skydd av 17 % före år 2020, inte har förverkligats. Det är viktigt att också kyrkan beaktar att EU:s nya biodiversitetsstrategi innehåller en målsättning om skydd av 30 %, varav 10 % skulle vara så kallat strängt skydd. Finlands miljöcentral inför dessutom en ny överenskommelse om biodiversiteten som också den innehåller ett skyddsmål om 30 %, men överenskommelsen är försenad på grund av coronaläget.  

Kyrkans skogar sköts i allmänhet enligt en skogsvårdsplan som uppgörs av en skogsvårdsförening. I de här planerna bedöms de äldre skogarna huvudsakligen som ”hyggesmogna”, trots att bevarandet av dem är ytterst viktigt nu, när mångfalden är hotad. Trots att 60 – 100 år gamla träd anses vara mogna för förnyelse inom skogsbruket, är träd i den åldern inte ens halvvägs i sin livscykel. Tallen kan leva i 300 – 500 år i södra Finland, granen 200 – 400 år och björk, sälj och asp 150 – 400 år. Gamla och döda träd gynnar och bevarar en rik artrikedom, som försvinner när de här träden saknas och som redan delvis försvunnit helt och hållet i vårt land.   

Församlingarna låter inte alltid klassificera sina skogar av sakkunniga med kännedom om naturvärdena. Det leder till att utrotningshotade arter är i fara och livsmiljöerna för de hotade arterna förstörs vid hyggen. Beslutsfattarna har åtminstone en moralisk plikt att känna till inverkan av sina beslut. Det är också bra att känna till att en skogsvårdsplan kan beställas från flera olika instanser. Planerna kan också ändras under kontraktstiden, om man erhåller nya uppgifter om hotade arter och livsmiljöer.  

Ett kalhygge är en av de åtgärder som mest påverkar naturens mångfald och gör den fattig och med tanke på klimatförändringen är kalhyggen det skadligaste sättet att hantera skogarna. Många människor lider också psykiskt av kalhyggen och 70 procent av finländarna godkänner inte kalhyggen. 

Skogen är livets källa och vagga. Erfarenheten från hundratals år har lärt oss att människans förhållande till skogen inte är ett marknadsförhållande och inte i första hand ett förhållande för utnyttjande. Människans förhållande till skogen är ett djupt beroende.    Ärkebiskop emeritus Kari Mäkinen, i Helsingfors domkyrkas krypta 27.10.2018.  

Utarmningen av naturen är verklig och det görs mycket litet för att förhindra detta. Till och med helt vanliga arter i skogen är hotade. Vi kan inte följa med denna utveckling från sidan utan att beröras. En utveckling som får oförutsägbara följder, som våra barn tvingas möta.   

Kyrkan måste som vårt samfund bära sitt ansvar och skydda livet!  

TVÅ AV FÖRSAMLINGENS SKOGSOMRÅDEN SOM ÄR VIKTIGA MED BEAKTANDE AV  

BIODIVERSITETEN

Kimitoöns församling äger två skogsområden, som det skulle vara ytterst viktigt att skydda i sin helhet. Det finns nästan inte alls områden i naturtillstånd på Kimitoön, men det finns förutsättningar att förbättra naturens tillstånd och mångfalden ifråga om artrikedomen, om vi skyddar äldre ekonomiskogar och kärr som ligger intill varandra som helheter. Men om de här gamla skogarna huggs förlorar vi den mångfald som med ny fart nu börjat utvecklas. Vi förlorar dem för följande hundra år och efter det kan det vara för sent att återställa dem.  

BOTTENLÖSPOTTEN

Vi vädjar till församlingen att skydda den del av Bottenlöspottens kärr- och skogsområde som har bevarats från kalhuggning. Området är 60 ha stort och skulle vara en enastående helhet i Västanfjärd, där det nästan inte alls finns skyddad skog. Bottenlöspotten är en sagolik skog med delvis ödemarkstämning, små tjärnar, kärr, berg och till och med kraftiga träd. Den norra kalhuggna delen som ägs av församlingen är å sin sida ett exempel på hur den ohuggna delen skulle förändras genom skogsvårdsåtgärder. Skogens småskalighet och livsmiljön för otaliga arter skulle förstöras totalt.  

Genom skydd skulle den fungera som en oas för naturens mångfald och också som ett fantastiskt rekreationsområde alldeles i närheten av Lammala.   

I Bottenlöspotten finns:  

  1. skogsbevuxna berg 
  2. tädbevuxna kärr   
  3. kärrkanter med skog  
  4. närskog vid små vatten  
  5. fattigmyrar
  6. gammal tallskog på bergsområden 
  7. en liten tjärn på en bergshöjd   
  8. bergsstup   
  9. torrakor och död ved  
  10. talltickor, en indikator på gammelskog   
  11. tallmyrar och fattigmyrar  
  12. tallmyrarna är odikade   
  13. tallmyrarnas trädbestånd är i naturtillstånd 
  14. kraftiga överståndare och döda träd 
  15. en tjärn i mitten på en öppen fattigmyr 
  16. en bäck, som rinner från fattigmyren söderut   
  17. talldominerad karg mo och kalberg 
  18. över 100 år gamla träd  
  19. Småskalig och växlande topografi 

SKOGSPARTI I KRÅKVIK 

Storleken på skogen i Kråkvik gör den synnerligen värdefull med tanke på naturens mångfald, 49 hektar och att den gränsar till den redan skyddade helheten på 350 hektar. Man lyckas skydda bevarandet av naturens mångfald endast om vi kan skapa tillräckligt stora skyddsområden i tillräckligt stor mängd. Splittring och förminskning av livsmiljöerna leder till utarmningen av ekosystemen. I området vid  Stormossen finns det möjlighet för olika intressanter att med gemensamma krafter kämpa mot denna förminskning av livsmiljöerna och få naturen att återhämta sig till förmån för oss alla och isynnerhet för våra barn.    

Staten och Kone Säätiö har här satsat betydligt på skyddet av ett mångsidigt naturområde och intill detta skyddade område finns ett litet skogsområde, som ägs av församlingen. Vi har också vädjat till kommunen, att de för sin del, skulle delta i detta naturtalko och nu hoppas vi att också församlingen skulle vara med i förvekligandet av denna gemensamma dröm.    

I Kråkvik finns:

  1. gamla tallställ på berg   
  2. frisk och torr mo med tallskog  
  3. björkskog   
  4. små odikade tallmyrar och fläckar av fattigmyrar    
  5. kanter av dikesslingor (en före detta bäck) 
  6. blandskog i branterna   
  7. gamla tallar på bergsområden   
  8. undervegetation som bildats naturligt  
  9. litet död ved  
  10. en del vindfällen och torrakor  

Skogarnas viktiga roll inför krisen med biodiversiteten och klimatet 

En skog med gamla träd och döda träd, som fått åldras långsamt är den bästa miljön för hotade fåglar, mossar, lavar och andra organismer. En av de effektivaste metoderna att trygga mångfalden i skogarna är således att vårda åldrande skogar och lämna dem helt och hållet orörda från hyggen och andra skogsvårdsåtgärder. De gamla skogarna och skogarna som kolkälla är kyrkans skatter.  

Det vi gör med våra skogar, gör vi mot oss själva. Kyrkans och församlingarnas ekologiska ansvar har betydande själsliga och teologiska argument. Kärleken och vårt ansvar sträcker sig också till kommande generationer och allt levande. Evangeliet ska förkunnas ”för hela skapelsen” (mark. 16:15). I argumenten till kyrkans miljödiplom finns ytterligare synpunkter över vad det ekologiska ansvaret betyder. 

Vi vädjar till er i församlingen att ni bidrar till det bästa för vårt samhälle och kommande generationer genom att värna om kyrkans skogar och mångfalden i dem i enlighet med dagens ekologiska kunskap. Kyrkan och församlingarna har en stor möjlighet och ännu större skyldighet att för egen del trygga vår livsviktiga skogsnatur. Den är allas vår gemensamma egendom, som vi med förtroende har överlåtit i era händer. Ur tron om skapelsen stiger en stark uppmaning att förhålla sig högaktningsfullt och med kärlek till naturen, där människan ska leva.    

Vi vädjar om bevarande av skogarna i Bottenlöspotten och Kråkvik.   

Kimitoöns Natur rf – Kemiönsaaren luonto ry 

Ritva Kovalainen, ordf.

TILLÄGGSUPPGIFTER 

Meidän metsämme -kansalaisliikkeen vetoomus kirkon metsien monimuotoisuuden turvaamisesta.   (Våra skogar – folkrörelsen för en vädjan om tryggandet av mångfalden i kyrkans skogar)

Enligt METSO- skyddsprogrammet ersätter staten markägaren för värdet av den skyddade skogen. Den här möjligheten skulle församlingen kunna ta, emedan det ger en utmärkt chans att bevara värdefulla skogar. Ytterligare uppgifter:  ​METSO tukee kuntien ja seurakuntien luonnonsuojelutyötä (METSO stöder kommunernas och församlingarnas naturskyddsarbete). 

Andra möjligheter till skyddet av naturen:    

  1. ●  Grundandet av naturskyddsområden 
  2. ●  Försäljning eller donation av skog till Siftelsen för naturarvet sr   
  3. ●  Anslutning till WWF:s program för skogsarvet  
  4. ●  Byte av en ekologiskt värdefull skog mot en ekonomiskog, på eget initiativ.

Presentation av Kimitoöns kommuns skogsbruksstrategi

Kimitoöns natur r.f. föreslår att:

1) Den kommunala skogsvårdsplanen fokuserar på att skydda biologisk mångfald.

  • Värdefulla livsmiljöer, nyckelbiotoper, förekomst av hotade arter och kustskogar bevaras intakta.
  • Död ved lämnas för att öka arternas chans för överlevnad i skogen.
  • Permanenta sparträd lämnas kvar i ekonomiskogar.
  • Stubbar röjs inte.
  • Upphör med utdikning i markerna.
  • Ingen avverkning under sen vår och sommar för att trygga fåglarnas häckning.
  • Lövträd avverkas inte i onödan under avverkningen.

2) För att skydda mångfalden och uppnå klimatmålen utförs ingen kalavverkning i kommunalt ägda skogar.www.jatkuvakasvatus.fi.

  • Kommunen anammar kontinuitetsskogsbruk, dvs. kalhyggesfritt skogsbruk vilket innebär att skogens förmåga att binda och lagra kol fortsätter trots att man utför avverkning i skogen. Detta i motsats till öppna kalavverkningsytor som  är en koldioxidutsläppskälla i 15–20 år. Kalhyggesfritt skogsbruk innebär också att avverkningskostnaderna minskar med cirka 1500-2000 euro per hektar. Tjänster tillhandahålls av t.ex. Arvometsä Oy www.arvometsa.fi Innofor Oy www.innofor.fi och Forest Information Service Silmu Oy www.metsatietosilmu.fi.
  • Avverkningen sker främst som plockavverkning och virket säljs som en stock, vars värde är tre gånger så stort jämfört med massaved.
  • Mindre öppna ytor eller avverkning i fröträdsställning görs vid behov då det finns orsak att skapa strukturella förändringar i markerna.
  • Skogen bevaras i mer varierad form och förnyas naturligt.

3) Kommunen verkställer lagstadgade skyldigheter för att främja naturvård

  • En ny kartläggning över naturvärden i kommunen skogar genomförs och ersätter den tidigare kartläggningen från 2009.
  • Genom Metso-programmet skyddas platser som har betydande naturvärde eller som ligger nära andra skyddade områden och stöder bevarandet av biologisk mångfald.

4) Kommunen ger öppen information om sina skogar, dess förvaltning och skydd

  • På kommunens hemsida skapas en sida som informerar om kommunens skogsfastigheter, skogarnas skötselprinciper samt olika områdens naturvärden.

Förslag om skydd av skogsområdet som ägs av Kimitoöns kommun

Förslag om skydd av 12 ha på tomterna 322-493-5-60 och 322-493-6-25

Skogar och träsk spelar en nyckelroll i kampen mot klimatförändringen och förlusten av biologiskt mångfald. De kommande tio åren avgör om vi lyckas vända trenden. FN har nu också höjt ambitionerna och höjde målet att skydda landyta från 17% till hela 30% för att motverka och bekämpa planetens sjätte massutrotningsvåg, orsakad av människan. Det är alltså inget litet problem, och det bör tas på allvar i varje sektor.

Många privatpersoner och föreningar på Kimitoön har skyddat sina skogar till allmänhetens nytta och även kommunen bör ta sitt ansvar för att bevara den biologiska mångfalden.Biodiversitet bevaras bäst genom att skydda så stora enhetliga områden eller nätverk av områden som möjligt, där den ständigt föränderliga naturen skapar oavbrutna livsmiljöer för alla arter

Under 2010-talet fredades ett område på cirka 350 hektar på Kimitoön tack vare ett beslut från flera parter. Tack vare finansiering och restaureringsarbete kan platsen utvecklas till en mångsidig naturoas. Helheten omfattas av de statligt skyddade områdena Stormossen och Kivarnäs samt de privata naturskyddsområdena Erkas, Labbnäs och Kulla.

Kimitoöns natur rf föreslår nu att de biologiskt sett mest värdefulla tomterna vid Lillträsket som ägs av Kimitoöns kommun och som ligger intill det fredade området skyddas i Metso-programmet. Bevarande skulle stödja de naturliga värdena i det redan existerande naturskyddsområdet samtidigt som stora, enhetliga skyddsområden också är mer värdefulla för rekreation. 

Det 12 hektar stora området (blåa linjen på kartan) som föreslagits av skogsexpert Panu Kunttu (AFD) inkluderar de områden som har bäst bevarandevärde i fastigheterna. Bland annat har den sällsynta fågelarterna tretåig hackspett observerats i området, liksom flera indikatorarter för gammal skog (Brandticka, tallticka och grovticka).

Kommunen skulle få full ekonomisk ersättning baserat på skogens och markens värde om den säljer områdena till staten för skydd enligt Metso-programmet. Om skogen förblir ett skyddat område i kommnens ägo betalar staten en ersättning på 50%.

 https://www.metsonpolku.fi/fi-FI/Metsanomistajale/Kuntien_ja_seurakuntien_METSO

År 2021 är regeringens mål att skydda 450 hektar skog i Egentliga Finland genom Metso-programmet.

Öppet brev till Kimitoöns kommun

Kimitoöns Natur r.f. ber kommunen om slutrapport i programmet Eko-logiskt    och snabb lansering av nytt miljöprogram

Kimitoöns miljöprogram Eko-logiskt har nått sitt slutår. Programmet omfattade åtgärder för 2010–2020. För flera av programmets målsättningar har det varit meningen att de ska uppföljas i samband med kommunala verksamhetsrapporter, men åtminstone i de bokslut som offentliggörs för invånarna har man inte specificerat ämnet tillräckligt detaljerat för att man ska kunna granska genomförandet av programmet. Av den information som finns tillgänglig framgår det emellertid att inte alla målsättningar i programmet har uppnåtts.

Åtgärder som genomförts ska granskas öppet

Kimitoöns Natur hoppas att kommunen ska ta fram en rapport om hur man genomfört åtgärderna och uppnått målen som definieras i programmet Eko-logiskt. Goda insatser och förbättringar i miljöns tillstånd är värda att firas. Det är viktigt att öppet och ärligt se på de saker som inte har framskridit i enlighet med målsättningarna: varför uppnåddes inte målsättningarna? Vilka saker behöver utvecklas för att göra de nödvändiga förändringarna möjliga?

Föreningen hoppas på svar och en offentlig debatt om till exempel klimatmålen. I programmet står det att: ”Nivån på de utsläpp som påverkar klimatet kommer att undersökas senast 2012 och i framtiden minskas utsläppen årligen. Minskningsmålet kommer det att beslutas om senast 2012. – Har man kartlagt utsläppsnivåerna och skapat klimatmål för kommunen enligt programmet? Man borde synligt informera om och förbinda sig till målsättningarna och locka även alla invånare med i det livsviktiga klimatarbetet.

Kimitoön behöver en ny färdplan för miljöarbetet

Samtidigt förväntar sig föreningen att kommunen snabbt fastställer nya miljömål och utarbetar en konkret färdplan. Trots den djärva titeln är nivån på målen i det program som offentliggjordes för tio år sedan mycket blygsam – eller saknas helt – i många avgörande frågor. För att stoppa den dramatiskt accelererande habitatförstörelsen som hotar hela ekosystemets funktion har programmet inga direkta åtgärder eller avsikter att exempelvis definiera mängden skyddad skogsyta. När det gäller skogar i kommunens ägo listar programmet som sätt att värna om den biologiska mångfalden endast följande: ”Samarbete med privata markägare gällande stigar och vandringsleder. Investeringar med projektmedel.

Kanske behöver vi i nästa program inte sträva efter att vara ”bäst i Finland”, men avsikterna, åtgärderna och resurserna för att uppnå målen om skydd av livsmiljöer, kretsloppsekonomi och koldioxidneutralitet måste sättas målmedvetet, med respekt för gränserna för naturens bärförmåga.

Kimitoö, 2.11.2020

Kimitoöns Natur r.f.  | [email protected]

Ritva Kovalainen, ordf.

Miia Jylhä, viceordf.

KALLELSE TILL ÅRMÖTEN 26.11.2020 KL 18:00

Med anledning av de rekommendationer som landet regerings givit om undvikande av sammankomster, beslöt Kimitoöns Natur rf under våren flytta fram föreningens stadgeenliga vårmöte. Föreningens kommande möten kommer också att ordnas virtuellt.  

KALLELSE till Kimitoöns Naturs rf s vårmöte och höstmöte torsdag den 26.11.2020 kl 18.00.  

Med anledning av den rådande coronasituationen ordnas de stadgeenliga medlemsmötena nu virtuellt och båda efter varandra. Vid mötet behandlas vår- och höstmötets stadgeenliga ärenden. 

Du kan delta i mötet genom att anmäla dig på adressen [email protected] och uppge din e-postadress. Uppge som ämne för e-posten ILMOITTAUTUMINEN KOKOUKSEEN 26.11. 

Mötet ordnas via TEAMS.