Etikettarkiv: featured

Byggnadsordningen förnyas – Ge din åsikt!

Kommunmedlemmar, markägare samt dem vars boende, arbete eller andra förhållanden kan påverkas väsentligt av byggnadsordningen (sakägare) har rätt att framföra sina anmärkningar på förslaget.

Anmärkningar ska lämnas skriftligen till Kimitoöns kommun senast 17.11.2025:

Byggnadstillsyn, Vretavägen 19, 25700 Kimito eller per e-post till [email protected] 

Ange ärendenummer KK/144/2025.

Mer information: https://www.kimitoon.fi/2025/10/15/byggnadsordningen-fornyas-ge-din-asikt/

Nedan finns som exempel Kimitoöns natur rf:s yttande, vars uppgifter du kan använda i ditt eget yttande.

Ärende: Yttrande om Kimitoöns kommuns nya byggnadsordning (KK/144/2025)

Med hänvining till begäran om yttrande på Kimitoöns kommuns webbplats 15.10.2025 https://www.kimitoon.fi/2025/10/15/byggnadsordningen-fornyas-ge-din-asikt/

Bestämmelser som saknas i förslag till ny byggnadsordning

Obebyggd strandzon

För att trygga biologisk mångfald, bevara landskapsbilden och vårda kulturmiljön bör byggnadsordningen fastställa en obebyggd zon vid strandområden för all typ av byggande. Avståndet bör med stöd av vetenskaplig kunskap vara minst 30 meter från strandlinjen enligt medelvattenståndet. 

En obebyggd skyddszon har många betydande miljöeffekter, såsom bevarandet av landskapsbilden, skydd av fauna och floran specialiserad på stränder samt vattenvård. Vid bestämning av zonens bredd är det väsentligt att granska de skyddseffekter den erbjuder, och i många forskningsöversikter om bevarande av strandnatur poängteras betydelsen av en 30 meters skyddszon (t.ex. Lindegren 2006, LeDoux & Wilkerson 2007, Gundersen m.fl. 2010, Keto-Tokoi 2018).

Bild: Skyddszonens skyddseffekt baserad på fem indikatorer. (1) Grova döda träd i vattendraget, (2) skuggning och vattentemperatur, (3) kvarhållning av sediment, samt bevarandet av populationer av (4) vattenlevande organismer och (5) strandzonens tättingar (från LeDoux & Wilkerson 2007).

Detta skulle vara ett synnerligen viktigt tillägg i Kimitoöns kommuns byggnadsordning, eftersom den nya bygglagen gör det möjligt att undanta små ekonomibyggnader från bygglov, vilket annars kan leda till en okontrollerad och försvagande miljöskadlig byggnation vid stränder.

Flera kommuner, såsom Pargas, Villmanstrand och Puumala, har infört en helt obebyggd strandzon i sina byggnadsordningar. Dessutom har många kustkommuner uppgett att de utreder att införa en motsvarande zon i sin byggnadsordning.

Invasiva arter

Förslag till ny paragraf:

Vid planteringar får inte invasiva arter användas (lista: vieraslajit.fi). Invasiva arter får inte tillåtas sprida sig i omgivningen. Upptäckta invasiva arter ska avlägsnas.

Komplettering av bestämmelser som ingår i byggnadsordningen

§ 29 Beaktande av biologisk mångfald på alla byggnadsplatser

29.1 Allmänna bestämmelser

Utkastets förslag:
“Vid byggprojekteringen ska bevarandet och utökandet av trädbeståndet och grönområden beaktas. En så stor del av byggplatsen som möjligt ska bevaras gröntäckt och vattengenomtränglig. Gröna tak betraktas också som gröntäckta områden. Vid byggande ska man sträva efter att bevara träd som inte nödvändigtvis måste fällas med tanke på byggandet.”

Paragrafen bör kompletteras med följande tillägg:

På strandzonen ska alltid trädvegetation bevaras. Ängs- och betesmarker med kulturprägel (kulturbiotoper) ska identifieras och vårdas.

29.2 Gårdsbyggande

Förslag till ny och kompletterad formulering av början av paragrafen:

De obebyggda delarna av tomten ska bevaras i så naturenligt tillstånd och trädbevuxna som möjligt. De delar av gårdsplanen som bearbetas bör till största del anläggas med vatten­genomsläppliga skikt och på dessa ska naturenligt grönbyggande gynnas.

I planteringar och på gröna tak ska mångsidiga och naturliga växtarter som lämpar sig för växtplatsens förhållanden gynnas. Träd- och buskarter ska vara naturligt förekommande i området. De områden av byggnadsplatsen som avses att bevaras ska under byggtiden skyddas väl.

29.3 Utredningskrav

Utkastets förslag:

Den som påbörjar ett byggprojekt ska vid behov redogöra i tillståndsansökan hur utrotningshotade arter tas i beaktande i samband med byggande eller andra åtgärder.

Paragrafen bör kompletteras med följande tillägg:

På myndighetens begäran ska den som inleder projektet utreda hur hotade arter beaktas i samband med byggande eller andra åtgärder. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid förekomsten av skyddade bon samt skyddet av arter enligt bilaga IV i habitatdirektivet, särskilt i samband med rivning av byggnader.  

§ 31 Särskilda föreskrifter på områden utanför detaljplaneområden

Första stycket i förslaget:

Byggande som inverkar på åkerlandskap ska placeras i anslutning till befintliga gårdsområden och skogsdungar. Användning av öppna åkerområden och de högsta punkterna i den synliga terrängen som byggplats ska undvikas.

Förslag till ny formulering av stycket:

Byggande som inverkar på landskapet ska placeras vid befintliga gårdsgrupper eller skogskanter. Användningen av öppna miljöer och terrängens mest synliga höjdpunkter som byggnadsplatser ska undvikas. I dessa frågor ska särskild uppmärksamhet fästas och särskild noggrannhet iakttas i mellan- och ytterskärgården.

§ 32 Särskilda föreskrifter på strandområden

Den sista meningen i andra stycket i utkastet:

I en strandzon ska skyddande vegetation och trädbestånd lämnas kvar i samband med skogsvårdsåtgärder och byggande.

Förslag till ny formulering av meningen:
I en strandzon ska skyddande vegetation och trädbestånd bevaras på ett minst 30 meter brett område räknat från vattenlinjen i samband med skogsvårdsåtgärder och byggande.

34 § Fågelsäkert byggande

Utkastets förslag:

Storlek, placering, ytmönster, glasens egenskaper och andra lösningar i fråga om fönster och andra glaselement, såsom räcken och väggar av glas, i ett byggnadsobjekt, samt belysningen av byggnadsobjektet ska planeras och genomföras så att de inte leder till att fåglar krockar med glasen.

Förslag till komplettering av paragrafen:

Ämnet är mycket viktigt, eftersom forskning visar att i Finland dör årligen 8–20 miljoner vilda fåglar till följd av kollisioner med byggnaders fönster (Laitinen m.fl. 2020). Paragrafen borde kompletteras med konkreta exempel på hur kollisioner kan förebyggas, eftersom planeringen av fågelsäkra lösningar bör inledas redan i byggplaneringens tidiga skede.

Centrala riskfaktorer är bland annat fönster i 90 graders vinkel i hörn av byggnader, genomskinliga byggnadsdelar samt bottenvåningar när byggnaden omges av vegetation. Glasning i byggnadshörn, där man ser rakt igenom hörnet, bör undvikas. I sådana fall bör man använda mönstring eller galler åtminstone på ena sidan av hörnet. I byggnader och konstruktioner med smal stomme bör man undvika glasning som ger fri sikt genom byggnaden.

Reflektioner i fönster kan minskas genom att skugga glaset med till exempel galler, takutsprång och skärmtak. På fönster kan man fästa tätmönstrade klistermärken, kollisionstejper eller UV-filmer så att fåglarna kan uppfatta fönstret och inte missta det för en fri flygväg.

Byggnadernas belysning ska riktas huvudsakligen nedåt på fasaderna och inåt i interiörer. Mer information om ämnet:

Litteratur och källor

Gundersen, P, Laurén, A., Finér, L., Ring, E., Koivusalo, H., Saetersdal, M., Weslien, J.O., Sigurdsson, B.D., Högbom, L., Laine. J. & Hansen, K. 2010. Environmental Services Provided from Riparian Forests in the Nordic Countries. AMBiO 39: 555–566.

Gustafsson, L., Weslien, J., Hannerz, M. & Aldentun, Y. 2016. Naturhänsyn vid avverkning – en syntes av forskning från Norden och Baltikum. En rapport från forskningsprogrammet Smart Hänsyn 2016. Syntes – kantzoner utmed vattendrag. https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/ekol/forskning/projekt/smarthansyn/kantzoner_151203.pdf

Keto-Tokoi, P 2018. Tutkimustietoon perustuvia suosituksia vastuullisen metsänhoidon kehittämiseksi. WWF Suomen raportteja 37. 133 s.

Laitinen, A., Salmela, A. & Vähätalo, A. V. 2022. Lintujen ikkunakuolleisuus Suomessa. Linnut-vuosikirja 2021: 144–151. https://lintulehti.birdlife.fi:8443/pdf/artikkelit/10716/tiedosto/Linnut_VK2021_144-151_Lintujen_Ikkunakuolleisuus_artikkelit_10716.pdf

LeDoux, C.B. & Wilkerson, E. 2007. Assessing the ecological benefits and opportunity costs of alternative stream  management zone widths for eastern hardwoods. Julk.: General Technical Report – Pacific Northwest Research Station.  USDA Forest Service, ss. 193–209.

Lindegren, C. 2006. Kantzonens ekologiska roll i skogliga vattendrag – en litteraturöversikt. Rapport 19/2006.  Skogsstyrelsen.

Miljöfest – Vår gemensamma skärgård den 29.11.2025 i Dalsbruk

Kimitoöns natur rf firar Kimitoöns 700-åriga historia och vår unika skärgårdsnatur med miljöfesten lördagen den 29 november kl. 14–21 i Dalsbruk.

Dagens program inleds med dokumentärfilmen Humisevat hehtaarit som berättar om Stiftelsen för naturarvets arbete, skogens betydelse och naturskyddets kraft. På eftermiddagen hålls festtal, vi bjuder på tårta och uppmärksammar förtjänstfulla slag för miljön. Kvällen avslutas med levande musik när Outi ja olevaiset, som just släppt ny musik, uppträder på Folkets hus.


Anmäl dig via länken senast fredag 21.11. Hjärtligt välkommen!

Program

13.00 Filmvisning: Humisevat hehtaarit (2025) 108 min, Bio Pony
(Adress: Stallbacksvägen 10) Obs! 15 min paus mitt i filmen

15.15 Promenad längs naturstigen till Folkets hus
(Adress: Dalsbruksvägen 578)

16.00 Festen börjar – välkomstskål och småplock

Tal av kommunen och föreningar

Kaffestund med tårta, gemensamt program och samvaro

Festgala med utdelning av diplom och priser

18.45 Kvällservering

19.30 Musik: Outi ja olevaiset

21.00 Programmet avslutas

Betydande miljömakt delas i kommunalvalen

Denna insändare av Kimitoöns natur rf och Pargas naturskyddsförening publicerades i Åbo Underrättelser den 25 mars 2025.

Finlands 308 kommuner är betydande maktutövare i miljöfrågor. De fullmäktigeledamöter som väljs i det kommande kommunalvalet avgör vilken typ av miljöpolitik som ska genomföras i kommunerna under de kommande fyra åren. Denna makt är särskilt viktig i frågor som rör markanvändning,
eftersom kommunerna har monopol på planläggningen och nästan alla kommuner äger skogar. Totalt äger kommunerna 448 000 hektar skog.

Genom planering kan kommunerna skydda värdefulla naturmiljöer baserat på undersökningar. Naturområdena bör vara tillräckligt stora och bilda ekologiskt funktionella nätverk. Planering kan också användas för att bevara fria stränder och för att definiera obebyggda strandzoner i den kommunala byggnadsordningen.

Den nyligen reformerade naturvårdslagen ger en ram för ekologisk kompensation, vilket innebär att man på ett annat ställe kompenserar för de negativa effekter som markanvändningen orsakar på naturen. Kommunerna borde i stor utsträckning använda sig av detta verktyg i sina byggprojekt.

Kommunerna har en lagstadgad skyldighet att främja naturskyddet inom sitt område. Trots det är endast några procent av de kommunala skogarna officiellt skyddade, även om målet borde ligga på en skyddsnivå på 30 procent. Detta är mycket viktigt, eftersom inrättandet av naturreservat är ett säkert och effektivt sätt att skydda den biologiska mångfalden. Skyddet hindrar inte att man fortsätter använda skyddade områden för rekreation på ett kontrollerat sätt.

Kommunerna kan minska trycket på skogsnaturen genom att avskaffa det ekonomiska avkastningsmålet för sina skogar och minska avverkningen med tonvikt på bevarandet av miljö-
och rekreationsvärdena. I sina ekonomiskogar bör kommunerna avstå från kalhyggen och övergå till ett kontinuitetsskogsbruk, som baseras på plockhuggning. Med denna metod är det möjligt att avsevärt minska skadorna på miljön och landskapet som orsakas av skogsbruk.

Kommunerna lägger varje år flera miljarder euro på offentlig upphandling. Miljömässigt hållbara kvalitetsfaktorer bör betonas vid upphandling. I de kommunala offentliga måltiderna bör i sin tur konsumtionen av kött och andra animaliska produkter minska och ersättas med inhemskt växtprotein.

Kommunerna kan inkludera bedömningen av miljöpåverkan av sina egna beslut i sina beslutsprocesser på samma sätt som vissa kommuner bedömer de ekonomiska konsekvenserna
av sina beslut. Nuförtiden är det också möjligt att bedöma kommunens fotavtryck på naturen och använda resultaten för att lindra de mest negativa miljöeffekterna av kommunens verksamhet.

Kommunernas investeringar i aktier och fonder bör granskas med avseende på miljöpåverkan av dem och man bör eftersträva att följa en investeringsstrategi med hög hållbarhet, till exempel
genom att avyttra produkter som är relaterade till fossil energi.

Kommunalvalet är ett viktigt tillfälle att fatta nya beslut för att motverka klimatförändringen och skydda naturmiljöerna. Väljarna bör nu välja kandidater som visar ett starkt miljöansvar och ett
engagemang för att värna om den biologiska mångfalden.

Resultaten från kommunalvalsenkäten i Kimitoön och Pargas är klara: Naturen anses vara viktig, men engagemanget för effektiva skyddsåtgärder är svagt

Pressmeddelande 1.4.2025

Kimitoöns natur och Pargas naturskyddsförening genomförde i mars 2025 en kommunalvalsenkät om miljöfrågor för att bedöma kandidaternas engagemang i de mål som naturskyddsföreningarna har satt upp inför valet. I Kimitoön svarade 30 kandidater på enkäten (42 % av kandidaterna) och resultaten finns här. I Pargas svarade likaså 30 kandidater på enkäten (23 % av kandidaterna) och resultaten finns här.

Att förbättra Skärgårdshavets tillstånd är högsta prioritet för kandidaterna på Kimitoön, men man vill inte förbinda sig till effektiva åtgärder

I Kimitoön ges överlägset mest stöd (84%) till enkätens mål Kommunen förbinder sig till att fortsätta med och utveckla Skärgårdshavsprogrammets åtgärder för att förbättra vattnets tillstånd också efter programmets pilotperiod. I Pargas får målet att minska näringsbelastningen från jordbruket och att främja skötseln och restaureringen av livsmiljöer som påverkats av övergödning stöd av 93 %.

Kandidaterna är dock inte redo att vidta de mest effektiva åtgärderna för att minska näringsbelastningen i Skärgårdshavet, och 63 % av de svarande är inte villiga att förbinda sig till målet kommunens offentliga bespisning ska minska köttkonsumtionen med 75 % och halvera konsumtionen av animaliska produkter fram till 2030 och ersätta med bland annat inhemskt, vegetabiliskt protein. I den offentliga bespisningen ska fokus ligga på vegetarisk och ekologisk kost samt inhemsk, vild fisk. I Pargas vill 67 % av kandidaterna inte förbinda sig till nästan samma innehållsmässiga mål.

Stöd för skydd av skogsnaturen på Kimitoön

I Kimitoön stöder en tredjedel av de svarande målet att skydda närmiljön genom att minst en tredjedel av de skogar som ägs av kommunen ska omfattas av ett permanent fredningsbeslut enligt naturvårdslagen. Ytterligare 40 % av respondenterna är delvis positiva till målet, och i deras svar betonas vikten av att fortsätta välja ut fredningsobjekt och använda naturområden för rekreation. I motsats till vad vissa respondenter tror är friluftsliv och byggda konstruktioner för rekreation tillåtna i skyddade områden inom ramen för fredningsbeslutet.

Åtminstone hälften av kandidaterna från Kimitoön engagerade sig i många miljömål

När det gäller att främja miljöskyddet är det positivt att många av målen får stöd av minst hälften av kandidaterna från Kimitoön. Till dessa hör stärkandet av miljöpedagogiken genom att alla skolor och daghem ansluter sig till Grön Flagg-programmet (57 %), att ha miljöfokus på kommunens offentliga upphandlingar (50 %), att utvärdera kommunens fotavtryck på naturen (53 %), att förbättra delaktigheten och kommunikationen i miljöfrågor (70 %) och att bevara stora sammanhängande naturområden i planläggningen och koncentrera kompletterande bebyggelse till redan bebyggda områden (53 %). Utvecklingen av kollektiv- och lättrafik får också stöd av en majoritet av kandidaterna.

”Vi är mycket glada över kandidaternas aktiva deltagande. Resultaten visar att miljöfrågorna anses vara viktiga. Svaren tyder dock på att kandidaterna inte verkar ha tillräcklig kännedom om miljöfrågor. Detta är oroväckande med tanke på konsekvenserna av beslutsfattandet, eftersom framtiden för vår närmiljö ligger i händerna på de kommunala beslutsfattarna”, säger Panu Kunttu från Kimitoöns natur rf.

Miljöpedagogik anses vara viktigt i Pargas

Upp till 90 % av de som svarade på enkäten i Pargas förbinder sig till att staden utökar naturskolverksamheten från nuvarande nivå och säkerställer tillräcklig finansiering för naturskolverksamhet. I svaren understryks den miljöpedagogiska betydelsen av naturområden som ligger nära skolorna i Pargas. Målet att staden utökar i alla åldersgrupper verksamhet som utvecklar naturrelationen och/eller skärgårdsfärdigheterna får också stöd. Pargas naturskyddsförening försöker öka möjligheterna till mångsidiga naturupplevelser för stadens invånare genom att arrangera naturutflykter.

Delaktigheten och kommunikationen behöver utvecklas

Alla respondenter i Pargas förbinder sig till att staden ökar transparensen i beslutsfattande i miljöfrågor. Svaren visar att det finns ett behov av att förbättra transparensen även i andra frågor än miljöfrågor.

Mål angående planläggningen i Pargas utlöste många kommentarer

Målet om en 15 meter bred obebyggd zon vid alla stränder stöds av 54 % av de svarande, men kritiska kommentarer lämnades också. Motståndarna till målet är främst oroade över befintliga byggrätter och/eller traditionella bryggkonstruktioner och sjöbodar. 

Av de svarande stöder 87 % målet att områden som i inventeringar har identifierats ha höga naturvärden och hotade arter beaktas i planläggningen. Pargas naturskyddsförening hoppas att engagemanget för detta mål i kombination med den tidigare nämnda betydelsen av att bevara närliggande naturområden, i fortsättningen ska beaktas i planeringen och att exempelvis de ännu obebyggda områdena i Norrbystrand ska hållas så naturliga som möjligt enligt naturskyddslagen.

”Vi tackar alla kandidater som har svarat på enkäten för deras sakkunniga och omfattande svar. Det har varit fint att se hur mycket kunskap många av kandidaterna har om miljöfrågor och hur utmaningarna med t.ex. naturförlusten och klimatförändringen kan lösas på kommunal nivå”, säger Jaakko Lento, sekreterare för Pargas naturskyddsförening.

Ytterligare information:

Panu Kunttu, Kimitoöns natur rf., tfn. 0503055086, [email protected]

Jaakko Lento, sekreterare i Pargas naturskyddsförening,  tfn. 0503733131, [email protected]

700 Slag för miljön

Kimitoöns kommun fyller 700 år. Under jubileumsåret 2025 är vårt mål att genomföra 700 konkreta miljöåtgärder i samarbete med lokala invånare och gemenskaper. Miljöåtgärderna kan till exempel innefatta inrättande av nya naturskyddsområden, övergång från trakthyggesbruk till kontinuerligt skogsbruk, restaurering av livsmiljöer, skötsel av traditionella landskap och skärgårdsbiotoper samt förändring av jordbruksmetoder. Alla kan också delta genom små gärningar i sin närmiljö.

Under jubileumsåret ordnas flera utflykter för att fira Kimitoöns unika natur, från havsvikar och vattendrag till gamla skogar. Årets höjdpunkt är en naturfest som arrangeras på hösten.

Läs mer om vårens 2025 utflykter

Kom med!

Utforska våra miljöåtgärder och och deras effekter i vår blogg. När du har genomfört något för miljön kan du anmäla den till oss via ett webbformulär:

Anmäl din miljöåtgärd

Markägare erbjuds möjlighet att utvärdera naturvärdena på sin skog eller markområde. Vi ordnar kostnadsfritt en expert som kan bedöma naturvärdena och ge råd om möjligheter till skydd, skötsel eller restaurering med ekonomiskt stöd genom exempelvis Helmi- eller METSO-programmen.

Om du har frågor om naturgärningar eller tjänster för markägare, kan du kontakta Kimitoöns Natur rf:s vice ordförande Otto Bruun via e-post: [email protected] eller telefon: 040 771 4170.

Kampanjen har fått stöd av Ålandsbanken, Kimitoöns jubileumsfonden samt OP Raseborg.

Utflykter och talko, vår 2025

Evenemangen under våren 2025 är en del av ”700 slag för miljön” -kampanj. Obs! Till skillnad från tidigare information är utflykterna kostnadsfria.

3.5.2025 kl. 14 Bottenlöspotten

Utfärd till Bottenlöspotten i Västanfjärd, en unik och inte allmänt känd bergig skogshelhet med en fin framtid. Ta med skor som lämpar sig för terrängen, och egen matsäck. Turen är cirka 5 km lång, varav hälften är väg och hälften är varierande skogsterräng.

Guide: Teemu Saloriutta
Startplats: Lammalavägen 92, Västanfjärd (K-Knallis)
Anmälning: [email protected]

10.5.2025 kl. 13 Kulla naturskyddsområde

Återställning av natur är ett stort och växande tema, vilket ses som en nyckelfråga för många arter och livsmiljöer. Varför återställer man natur, och hur gör man? På utfärden lär vi oss mer om hur skogsområdet i Stormossen har återställts och varför.

Guide: Panu Kunttu
Anmälning: [email protected]

18.5.2025 kl. 13 Östanåbäcken

Naturen kan ses som ett kretslopp av liv och näring, och det här perspektivet öppnar upp ögonen för hur vi som människor påverkar eller kan bidra till lokala miljöer.. På den här utfärden försöker vi se naturens flöden lokalt? Hur kopplas skog, jordbruk samt Östanåbäcken och Östersjön samman?

Guide: Otto Bruun
Anmälning: [email protected]

Kimitoöns natur och Pargas naturskyddsförening bedriver en gemensam kommunalvalskampanj för skärgårdskommunernas natur

Pressmeddelande 10.3.2025

En lista med tio valteser anger naturvårds- och klimatmål för den kommande fullmäktigeperioden. Dessutom skickar föreningarna ut en enkät utgående från teserna till kandidaterna i sina kommuner.

Kimitoöns natur och Pargas naturskyddsförening har tillsammans skapat valteser för Kimitoöns och Pargas framtida kommunala beslutsfattare. Teserna bygger på såväl internationella miljöavtal som de klimat- och miljöprogram som redan har gjorts upp i kommunerna.

Teserna för Kimitoön publiceras här och teserna för Pargas här. De ligger till grund för en enkät som skickas till kommunalvalskandidaterna i Kimitoön och Pargas. Resultaten av undersökningen publiceras inför valet på föreningarnas hemsidor och finns tillgängliga för väljarna.

Syftet med föreningarnas teser är att starkare föra in miljöfrågor i beslutsfattandet och fullmäktigearbetet. Föreningarna vill ge invånarna i kommunerna aktuell information om kommunalvalskandidaternas engagemang för natur- och miljöskydd.

Enligt de teser som naturskyddsföreningarna har utarbetat ska kommunerna under den kommande fullmäktigeperioden:

1) etablera nya naturskyddsområden och skydda skogsnaturens biologiska mångfald
2) skydda värdefulla naturmiljöer genom planering
3) stärka miljöfostran
4) genomföra en grön omställning i energipolitiken
5) ta ett kliv i utvecklingen av hållbara transportlösningar
6) utveckla ett starkt miljöfokus vid offentliga upphandlingar
7) bedöma miljöpåverkan av sina beslut och utreda sitt miljöavtryck
8) skydda Skärgårdshavet med effektiva åtgärder
9) kompensera för de miljöskador de orsakar med ekologisk kompensation
10) stärka inkludering och kommunikation i miljöfrågor.

Ytterligare information:

Panu Kunttu, Kimitoöns natur rf, tfn. 0503055086, [email protected]

Jaakko Lento, sekreterare i Pargas naturskyddsförening,  tfn. 0503733131, [email protected]

Kallelse till vårmöte, skogspresentation och uggleutflykt 18.3.2025 från kl. 17:00

Bästa naturvänner,

Kimitoöns natur rf:s vårmöte arrangeras den 18.3.2025 från kl. 17:00 på Road cafe Yttis, Ytterkullavägen 1, Dragsfjärd. Vi bjuder på soppa åt deltagarna.

PROGRAM

Kl. 17:00 vi börjar med soppa (vegansk) och sallad. Maten är gratis för föreningens medlemmar.

Kl. 17:30 Bildpresentation “Färden till urskogen”. Naturfotograf Teemu Saloriutta, bosatt i Dalsbruk, berättar om sin senaste bok Retki ikimetsään. Boken är gjord i samarbete med journalisten Päivi Mattila. I presentationen får vi ta del av skogsfotografier från hela Finland, ända från Kimitoöns kust till Lapplands stora ödemarker.

Kl. 18:00 Kimitoöns Natur rf:s stadgeenliga vårmöte 2025.

Kl. 19:00 startar den legendariska uggleutflykten. Turen börjar med ett möte på Yttis parkeringen, varifrån du kan åka i egen bil eller hoppa med i en bilpool. Turen tar dig längs den södra delen av Kimtoön och vi stannar på cirka 5 platser för att lyssna på ugglor. 

Anmäl dig till mötet och gratis soppa på [email protected].

Kimitoöns natur rf:s mål för kommunalvalet 2025

Kimitoöns natur rf har utarbetat en lista för framtida kommunala beslutsfattare i Kimitoön. Målen baseras både på internationella miljöavtal och på de beslut som kommunen har redan gjort. Kimitoöns kommun har i sitt miljöprogram förbundit sig till betydande utsläppsminskningar och koldioxidneutralitet fram till 2035. Syftet med miljöprogrammet är att bevara den rika naturmiljön och den biologiska mångfalden. Kommunen har också förbundit sig till att arbeta för vattenskydd. I kommunens skogsplan har man beslutat att skydda minst en tredjedel av kommunens skogar.

1. Naturskyddsområden inrättas

1.1 Minst en tredjedel av de skogar som ägs av kommunen ska omfattas av ett permanent fredningsbeslut enligt naturvårdslagen.

1.2 Kommunalt ägda obebyggda öar och skär (totalt 41 ha) skyddas.

2. I planläggningen bevaras värdefulla naturmiljöer

2.1 Kommunen bevarar i planläggning och byggnadsordning orörda stränder, obebyggda öar och skär som är mindre än en hektar. Kommunen inför en 20 meter bred obebyggd zon vid alla stränder i sin byggnadsordning.

2.2 I planläggningen bevaras stora sammanhängande naturområden och kompletterande bebyggelse koncentreras till redan bebyggda områden. Områden som i inventeringar har identifierats ha höga naturvärden och hotade arter beaktas i planläggningen.

3. Energipolitiken gör en grön omställning

3.1 I slutet av nästa fullmäktigeperiod ska all energi som kommunen köper vara förnybar energi som uppfyller EKOenergis kriterier eller motsvarande kriterier.

3.2 Kommunen slutar använda stamved, död ved och stubbar för värmeproduktion.

3.3 Kommunen främjar projekt för grön omställning, som investeringar i förnybar energi, men projekten måste ta noggrann och omfattande hänsyn till miljöpåverkan. Placeringen av solkraftsprojekt måste vara välplanerad, ansvarsfull och hållbar och får inte inkräkta på skogsmark eller värdefulla områden för biologisk mångfald.

3.4 En anläggning för produktion av biogas ska börja byggas under fullmäktigeperioden.

4. Transportsystemet tar ett hållbarhetssprång

4.1 Kollektivtrafiken måste lyftas till en nivå som möjliggör arbetspendling till och från Salo och Åbo under alla tider på dygnet. Busstrafiken ska vara synkroniserad med tågtrafiken.

4.2 En lättrafikled ska byggas mellan Dalsbruk och Kärra.

4.3 Kommunen främjar aktivt hållbara och innovativa transporttjänster, såsom intern anropskollektivtrafik på ön eller elbilar och -cyklar för gemensamt bruk.

4.4 Gemensamma elbilar och -cyklar köps in och samordnas av kommunen som en del av kollektivtrafiken (förmånligt för invånarna). Kommunanställda kan också använda dem för pendling.

5. Starkt miljöfokus i offentliga upphandlingar

5.1 Kommunens offentliga bespisning ska minska köttkonsumtionen med 75 % och halvera konsumtionen av animaliska produkter fram till 2030 och ersätta med bland annat inhemskt, vegetabiliskt protein. I den offentliga bespisningen ska fokus ligga på vegetarisk och ekologisk kost samt inhemsk, vild fisk.

5.2 Tydliga miljömål för upphandlingar sätts upp och upphandlingarna ska prioriteras med kvalitet i fokus. I kommunens riktlinjer för upphandlingar ska anvisningar, kriterier och krav för miljömässig hållbarhet och ansvar ingå.

6. Kommunen ska utvärdera sin påverkan på naturen och göra en miljökonsekvensbedömning av sina beslut

6.1 Kommunen ska utvärdera sitt fotavtryck på naturen och göra en miljökonsekvensbedömning av sina beslut, på samma sätt som man utvärderar beslutens konsekvenser på näringslivet.

7. Kommunen stärker miljöpedagogiken

7.1 Alla skolor och daghem i Kimitoön ansluter sig till Grön Flagg-programmet under den kommande fullmäktigeperioden, på kommunens bekostnad. Alla skolbarn i Kimitoön ska erbjudas naturskoltjänster.

7.2 Den ekosociala bildningen för den vuxna befolkningen främjas genom kurser som erbjuds av Kimitoöns vuxeninstitut. (Bl.a. kan kommunen uppmuntra till och utbilda i att reparera gammalt istället för att köpa nytt, t.ex. i form av kurs i traditionell husrenovering.)

7.3 Att målen i kommunens miljöprogram verkställs och följs upp säkerställs genom att de kommunanställda stärker sin miljökompetens med årliga utbildningar.

8. Skärgårdshavet skyddas med effektiva åtgärder

8.1 Kommunen förbinder sig till att fortsätta med och utveckla Skärgårdshavsprogrammets åtgärder för att förbättra vattnets tillstånd också efter programmets pilotperiod.

9. Ekologisk kompensation för skador på naturen

9.1 Ekologisk kompensation vidtas för skador på den biologiska mångfalden som orsakas av mänsklig aktivitet i ett område, genom att öka den biologiska mångfalden i ett annat. I enlighet med naturvårdslagen ersätter kommunen de skador som orsakas på naturen antingen på sin egen mark eller någon annanstans.

10. Stärka delaktighet och kommunikation i miljöfrågor

10.1 Kommunen stärker invånarnas delaktighet i beslutsfattandet om miljöfrågor och kommunicerar aktivt ut kommunens miljömål. Kommunen kommunicerar aktivt om aktuella miljöfrågor som påverkar kommuninvånarna.

10.2 Ungdomar ges möjlighet att öka miljömedvetenheten i kommunens kommunikation.

10.3 Kommunen ger ekonomiskt stöd till kommuninvånare, särskilt ungdomar, för frivilligt och konkret miljöarbete. Ett ”bidrag till miljöåtgärder för ungdomar” eller ”deltagande naturbudgetering för ungdomar” inrättas. Miljö- och naturpåverkan är urvalskriterier.

10.4 Ett årligt evenemang med naturvandringar för kommuninvånare och beslutsfattare arrangeras för att diskutera viktiga miljöfrågor, idéer och betydelsefulla naturområden.