Från dröm till verklighet: Kimitoön som är känt för sina kalhyggen gör en tvärvändning mot hållbarhet i skogsfrågan

Kimitoöns kommun fattade ett historiskt beslut när man beslöt om en ny skogsvårdsplan vid tekniska nämndens möte den 21 mars. I nämndens möte vann Janne Salonens (obunden) motförslag, som kräver att minst 30 % av alla kommunala skogar skyddas och att resten av skogarna ställer om till hyggesfritt skogsbruk.

Förslaget är linje med vad miljörörelsen har krävt i Finland på nationell nivå som en bra och hållbar nivå. Målet att skydda 30 procent är inte taget ur luften utan det är också målet i EU:s strategi för biologisk mångfald samt FN:s konvention om biologisk mångfald som antogs i december 2022. Kimitoöns beslut visar beslutsamhet i att motarbeta förlusten av biologisk mångfald och ger den lilla kommunen ett stort skäl till stolthet. Att skydda mer skog i södra Finland är prioriterat eftersom äldre skogar och skyddade skogar är en bristvara just i denna region. Tekniska nämndens beslut innebär att över 100 hektar skog kommer att fredas på Kimitoön.   

Kommunens skogsvårdsplan har behandlats under de senaste två åren och många av kommunens värdefulla skogsområden hotades av avverkning. Kimitoöns natur rf har i vinter varit med och finansierat professionella inventeringar i de hotade skogsområdena. Enligt kartläggningen är något över 30 % av kommunens skogar så värdefulla som livsmiljöer för skogslevande arter att de bör lämnas utanför skogsbruksåtgärder och fredas. 

Skogsvänner och utrotningshotade arter på Kimitoön har nu två skäl att glädjas över.

Av en tillfällighet, bara en vecka före tekniska nämndens möte, kom Söderlångvik gård med

ett pressmeddelande där man presenterade gårdens nya skogsstrategi, som till allas stora glädje också var positiv till skogsskydd och kontinuitetsskogsbruk. Gården motiverade kursändringen med att spegla tidsandan genom att ta hänsyn till biologisk mångfald, koldioxidbindning, turism och sociala relationer framom ekonomiska beräkningar.

Gårdens meddelande var ett perfekt tajmat uttalande från den största skogsägaren i kommunen. Gårdens skogsbruksstrategi visar vägen för kommunen och andra aktörer genom ansvarsskyldighet och öppenhet, och det skulle ha varit rent ut sagt en parodi om kommunen hade  kommit med raka motsatsen, en skogsbruksplan som bygger på intensivt skogsbruk.

Uppdateringen av Kimitoöns kommuns miljöprogram

Vädjan

Till beslutsfattarna i Kimitoöns kommun och tekniska nämnd 

Kimitoöns kommun håller på att uppdatera sitt miljöprogram under år 2021. Uppdateringen bör göras genom att höra kommuninnevånarna, de företag och föreningar som finns på Kimitoön, samt andra berörda. Och miljöprogrammet bör förverkligas genom deltagande planering. Målsättningen med en deltagande planering är att öka medborgaraktiviteten, höra medborgarna och deras behov, samt få till stånd konkreta handlingar. Kimitoöns miljöprogram borde då innehålla tre huvudpunkter:

  1. En miljöstrategi-del 
  2. Målsättningar för miljöns tillstånd 
  3. Konkreta åtgärder 

Ett bra sätt att förverkliga miljöprogrammet är att använda tidigare gjorda miljöprogram, såsom Egentliga-Finlands miljöprogram, där strategin, målsättningarna och åtgärderna finns definierade och uppräknade. Sagda program genomfördes med draghjälp av statens regionala miljövårdsförvaltning tillsammans med olika intressebehöriga inom området. Dessutom förverkligades t.ex miljöprogrammet i Salo stad som en deltagande planeringsprocess.   

Fördelarna med en deltagande planering vid utarbetandet och förverkligandet av miljöprogrammet för Kimitoöns kommun leder till:  

  1. En mera omfattande och enhetligare syn på utvecklandet av livsmiljön, naturmiljön och miljöskyddet på Kimitoön. 
  2. En ökning av växelverkan mellan kommunen, innevånarna och övriga berörda vid skötseln av miljöärendena i kommunen.  
  3. En uppbyggnad av miljönätverk och en ökning av de lokala aktiviteterna i miljöfrågor.  
  4. Ett underlättande av ansökningar och bevilningsbeslut av de statliga skönsmässiga bidragen (medel ur Östersjö-programmet) och EU:s utvecklingsmedel (Leader och Make-medel), när vissa åtgärder nämns gemensamt i godkända och officiella handlingar.  
  5. Förflyttningen av förbättrandet av miljön tillstånd till lokal nivå. 

Statens strategi för miljöförvaltningen om förflyttning av miljöärendena nära den lokala verksamheten, skulle också stödas av de ovan nämnda .  

Kimitoöns Natur rf/Kemiönsaaren luonto ry föreslår att Kimitoöns kommun utarbetar miljöprogrammet som deltagande planering.    

15.02.2021       Kimitoöns Natur rf/Kemiönsaaren luonto ry 

Ritva Kovalainen, ordförande 

Miia Jylhä, viceordförande

Kyrkan bör skydda mångfalden i våra skogar och bidra till att förhindra utarmningen av naturen

16.2.2021

En vädjan till beslutsfattarna vid Kimitoöns evangelisk-luterska församling 

Bild: Panu Kunttu

Under svåra tider har medborgarna lärt sig att lita på och tagit sin tillflykt till kyrkan och naturen. Naturen har visat sig vara ytterst viktig under rådande pandemi. Vi är förvånade över hur församlingen låtit kalhugga i sina gamla skogar när man istället borde ha vårdat naturens mångfaldigheten i de här skogarna.  

I Finland klassificeras alla skogar som ekonomiskogar om de inte är planerade för någon typ av användning eller skyddade och värdet i dem anses endast som objekt för ekonomisk nytta. Skogarna är dock framförallt levande ekosystem med en oräknelig mängd arter som är anpassade att leva i dem.   

En av de stora frågorna för mänskligheten är, hur vi ska klara hejda minskningen av arter och klimatförändringen. Stora delar av arterna och naturtyperna i Finlands skogar är hotade som en följd av skogsskötseln och hyggena i skogarna. Var nionde art i Finland är utrotningshotad och naturen blir fortsättningsvis fattigare. Av de uppskattningsvis 22 000 arterna är 11,9 % hotade , vilket innebär 833 av arterna i skogarna.    

Det är synnerligen bekymmersamt att Finlands miljöcentrals biodiversitetsöverenskommelse Aichi-mål (11), med målsättningen om skydd av 17 % före år 2020, inte har förverkligats. Det är viktigt att också kyrkan beaktar att EU:s nya biodiversitetsstrategi innehåller en målsättning om skydd av 30 %, varav 10 % skulle vara så kallat strängt skydd. Finlands miljöcentral inför dessutom en ny överenskommelse om biodiversiteten som också den innehåller ett skyddsmål om 30 %, men överenskommelsen är försenad på grund av coronaläget.  

Kyrkans skogar sköts i allmänhet enligt en skogsvårdsplan som uppgörs av en skogsvårdsförening. I de här planerna bedöms de äldre skogarna huvudsakligen som ”hyggesmogna”, trots att bevarandet av dem är ytterst viktigt nu, när mångfalden är hotad. Trots att 60 – 100 år gamla träd anses vara mogna för förnyelse inom skogsbruket, är träd i den åldern inte ens halvvägs i sin livscykel. Tallen kan leva i 300 – 500 år i södra Finland, granen 200 – 400 år och björk, sälj och asp 150 – 400 år. Gamla och döda träd gynnar och bevarar en rik artrikedom, som försvinner när de här träden saknas och som redan delvis försvunnit helt och hållet i vårt land.   

Församlingarna låter inte alltid klassificera sina skogar av sakkunniga med kännedom om naturvärdena. Det leder till att utrotningshotade arter är i fara och livsmiljöerna för de hotade arterna förstörs vid hyggen. Beslutsfattarna har åtminstone en moralisk plikt att känna till inverkan av sina beslut. Det är också bra att känna till att en skogsvårdsplan kan beställas från flera olika instanser. Planerna kan också ändras under kontraktstiden, om man erhåller nya uppgifter om hotade arter och livsmiljöer.  

Ett kalhygge är en av de åtgärder som mest påverkar naturens mångfald och gör den fattig och med tanke på klimatförändringen är kalhyggen det skadligaste sättet att hantera skogarna. Många människor lider också psykiskt av kalhyggen och 70 procent av finländarna godkänner inte kalhyggen. 

Skogen är livets källa och vagga. Erfarenheten från hundratals år har lärt oss att människans förhållande till skogen inte är ett marknadsförhållande och inte i första hand ett förhållande för utnyttjande. Människans förhållande till skogen är ett djupt beroende.    Ärkebiskop emeritus Kari Mäkinen, i Helsingfors domkyrkas krypta 27.10.2018.  

Utarmningen av naturen är verklig och det görs mycket litet för att förhindra detta. Till och med helt vanliga arter i skogen är hotade. Vi kan inte följa med denna utveckling från sidan utan att beröras. En utveckling som får oförutsägbara följder, som våra barn tvingas möta.   

Kyrkan måste som vårt samfund bära sitt ansvar och skydda livet!  

TVÅ AV FÖRSAMLINGENS SKOGSOMRÅDEN SOM ÄR VIKTIGA MED BEAKTANDE AV  

BIODIVERSITETEN

Kimitoöns församling äger två skogsområden, som det skulle vara ytterst viktigt att skydda i sin helhet. Det finns nästan inte alls områden i naturtillstånd på Kimitoön, men det finns förutsättningar att förbättra naturens tillstånd och mångfalden ifråga om artrikedomen, om vi skyddar äldre ekonomiskogar och kärr som ligger intill varandra som helheter. Men om de här gamla skogarna huggs förlorar vi den mångfald som med ny fart nu börjat utvecklas. Vi förlorar dem för följande hundra år och efter det kan det vara för sent att återställa dem.  

BOTTENLÖSPOTTEN

Vi vädjar till församlingen att skydda den del av Bottenlöspottens kärr- och skogsområde som har bevarats från kalhuggning. Området är 60 ha stort och skulle vara en enastående helhet i Västanfjärd, där det nästan inte alls finns skyddad skog. Bottenlöspotten är en sagolik skog med delvis ödemarkstämning, små tjärnar, kärr, berg och till och med kraftiga träd. Den norra kalhuggna delen som ägs av församlingen är å sin sida ett exempel på hur den ohuggna delen skulle förändras genom skogsvårdsåtgärder. Skogens småskalighet och livsmiljön för otaliga arter skulle förstöras totalt.  

Genom skydd skulle den fungera som en oas för naturens mångfald och också som ett fantastiskt rekreationsområde alldeles i närheten av Lammala.   

I Bottenlöspotten finns:  

  1. skogsbevuxna berg 
  2. tädbevuxna kärr   
  3. kärrkanter med skog  
  4. närskog vid små vatten  
  5. fattigmyrar
  6. gammal tallskog på bergsområden 
  7. en liten tjärn på en bergshöjd   
  8. bergsstup   
  9. torrakor och död ved  
  10. talltickor, en indikator på gammelskog   
  11. tallmyrar och fattigmyrar  
  12. tallmyrarna är odikade   
  13. tallmyrarnas trädbestånd är i naturtillstånd 
  14. kraftiga överståndare och döda träd 
  15. en tjärn i mitten på en öppen fattigmyr 
  16. en bäck, som rinner från fattigmyren söderut   
  17. talldominerad karg mo och kalberg 
  18. över 100 år gamla träd  
  19. Småskalig och växlande topografi 

SKOGSPARTI I KRÅKVIK 

Storleken på skogen i Kråkvik gör den synnerligen värdefull med tanke på naturens mångfald, 49 hektar och att den gränsar till den redan skyddade helheten på 350 hektar. Man lyckas skydda bevarandet av naturens mångfald endast om vi kan skapa tillräckligt stora skyddsområden i tillräckligt stor mängd. Splittring och förminskning av livsmiljöerna leder till utarmningen av ekosystemen. I området vid  Stormossen finns det möjlighet för olika intressanter att med gemensamma krafter kämpa mot denna förminskning av livsmiljöerna och få naturen att återhämta sig till förmån för oss alla och isynnerhet för våra barn.    

Staten och Kone Säätiö har här satsat betydligt på skyddet av ett mångsidigt naturområde och intill detta skyddade område finns ett litet skogsområde, som ägs av församlingen. Vi har också vädjat till kommunen, att de för sin del, skulle delta i detta naturtalko och nu hoppas vi att också församlingen skulle vara med i förvekligandet av denna gemensamma dröm.    

I Kråkvik finns:

  1. gamla tallställ på berg   
  2. frisk och torr mo med tallskog  
  3. björkskog   
  4. små odikade tallmyrar och fläckar av fattigmyrar    
  5. kanter av dikesslingor (en före detta bäck) 
  6. blandskog i branterna   
  7. gamla tallar på bergsområden   
  8. undervegetation som bildats naturligt  
  9. litet död ved  
  10. en del vindfällen och torrakor  

Skogarnas viktiga roll inför krisen med biodiversiteten och klimatet 

En skog med gamla träd och döda träd, som fått åldras långsamt är den bästa miljön för hotade fåglar, mossar, lavar och andra organismer. En av de effektivaste metoderna att trygga mångfalden i skogarna är således att vårda åldrande skogar och lämna dem helt och hållet orörda från hyggen och andra skogsvårdsåtgärder. De gamla skogarna och skogarna som kolkälla är kyrkans skatter.  

Det vi gör med våra skogar, gör vi mot oss själva. Kyrkans och församlingarnas ekologiska ansvar har betydande själsliga och teologiska argument. Kärleken och vårt ansvar sträcker sig också till kommande generationer och allt levande. Evangeliet ska förkunnas ”för hela skapelsen” (mark. 16:15). I argumenten till kyrkans miljödiplom finns ytterligare synpunkter över vad det ekologiska ansvaret betyder. 

Vi vädjar till er i församlingen att ni bidrar till det bästa för vårt samhälle och kommande generationer genom att värna om kyrkans skogar och mångfalden i dem i enlighet med dagens ekologiska kunskap. Kyrkan och församlingarna har en stor möjlighet och ännu större skyldighet att för egen del trygga vår livsviktiga skogsnatur. Den är allas vår gemensamma egendom, som vi med förtroende har överlåtit i era händer. Ur tron om skapelsen stiger en stark uppmaning att förhålla sig högaktningsfullt och med kärlek till naturen, där människan ska leva.    

Vi vädjar om bevarande av skogarna i Bottenlöspotten och Kråkvik.   

Kimitoöns Natur rf – Kemiönsaaren luonto ry 

Ritva Kovalainen, ordf.

TILLÄGGSUPPGIFTER 

Meidän metsämme -kansalaisliikkeen vetoomus kirkon metsien monimuotoisuuden turvaamisesta.   (Våra skogar – folkrörelsen för en vädjan om tryggandet av mångfalden i kyrkans skogar)

Enligt METSO- skyddsprogrammet ersätter staten markägaren för värdet av den skyddade skogen. Den här möjligheten skulle församlingen kunna ta, emedan det ger en utmärkt chans att bevara värdefulla skogar. Ytterligare uppgifter:  ​METSO tukee kuntien ja seurakuntien luonnonsuojelutyötä (METSO stöder kommunernas och församlingarnas naturskyddsarbete). 

Andra möjligheter till skyddet av naturen:    

  1. ●  Grundandet av naturskyddsområden 
  2. ●  Försäljning eller donation av skog till Siftelsen för naturarvet sr   
  3. ●  Anslutning till WWF:s program för skogsarvet  
  4. ●  Byte av en ekologiskt värdefull skog mot en ekonomiskog, på eget initiativ.

Presentation av Kimitoöns kommuns skogsbruksstrategi

Kimitoöns natur r.f. föreslår att:

1) Den kommunala skogsvårdsplanen fokuserar på att skydda biologisk mångfald.

  • Värdefulla livsmiljöer, nyckelbiotoper, förekomst av hotade arter och kustskogar bevaras intakta.
  • Död ved lämnas för att öka arternas chans för överlevnad i skogen.
  • Permanenta sparträd lämnas kvar i ekonomiskogar.
  • Stubbar röjs inte.
  • Upphör med utdikning i markerna.
  • Ingen avverkning under sen vår och sommar för att trygga fåglarnas häckning.
  • Lövträd avverkas inte i onödan under avverkningen.

2) För att skydda mångfalden och uppnå klimatmålen utförs ingen kalavverkning i kommunalt ägda skogar.www.jatkuvakasvatus.fi.

  • Kommunen anammar kontinuitetsskogsbruk, dvs. kalhyggesfritt skogsbruk vilket innebär att skogens förmåga att binda och lagra kol fortsätter trots att man utför avverkning i skogen. Detta i motsats till öppna kalavverkningsytor som  är en koldioxidutsläppskälla i 15–20 år. Kalhyggesfritt skogsbruk innebär också att avverkningskostnaderna minskar med cirka 1500-2000 euro per hektar. Tjänster tillhandahålls av t.ex. Arvometsä Oy www.arvometsa.fi Innofor Oy www.innofor.fi och Forest Information Service Silmu Oy www.metsatietosilmu.fi.
  • Avverkningen sker främst som plockavverkning och virket säljs som en stock, vars värde är tre gånger så stort jämfört med massaved.
  • Mindre öppna ytor eller avverkning i fröträdsställning görs vid behov då det finns orsak att skapa strukturella förändringar i markerna.
  • Skogen bevaras i mer varierad form och förnyas naturligt.

3) Kommunen verkställer lagstadgade skyldigheter för att främja naturvård

  • En ny kartläggning över naturvärden i kommunen skogar genomförs och ersätter den tidigare kartläggningen från 2009.
  • Genom Metso-programmet skyddas platser som har betydande naturvärde eller som ligger nära andra skyddade områden och stöder bevarandet av biologisk mångfald.

4) Kommunen ger öppen information om sina skogar, dess förvaltning och skydd

  • På kommunens hemsida skapas en sida som informerar om kommunens skogsfastigheter, skogarnas skötselprinciper samt olika områdens naturvärden.

Förslag om skydd av skogsområdet som ägs av Kimitoöns kommun

Förslag om skydd av 12 ha på tomterna 322-493-5-60 och 322-493-6-25

Skogar och träsk spelar en nyckelroll i kampen mot klimatförändringen och förlusten av biologiskt mångfald. De kommande tio åren avgör om vi lyckas vända trenden. FN har nu också höjt ambitionerna och höjde målet att skydda landyta från 17% till hela 30% för att motverka och bekämpa planetens sjätte massutrotningsvåg, orsakad av människan. Det är alltså inget litet problem, och det bör tas på allvar i varje sektor.

Många privatpersoner och föreningar på Kimitoön har skyddat sina skogar till allmänhetens nytta och även kommunen bör ta sitt ansvar för att bevara den biologiska mångfalden.Biodiversitet bevaras bäst genom att skydda så stora enhetliga områden eller nätverk av områden som möjligt, där den ständigt föränderliga naturen skapar oavbrutna livsmiljöer för alla arter

Under 2010-talet fredades ett område på cirka 350 hektar på Kimitoön tack vare ett beslut från flera parter. Tack vare finansiering och restaureringsarbete kan platsen utvecklas till en mångsidig naturoas. Helheten omfattas av de statligt skyddade områdena Stormossen och Kivarnäs samt de privata naturskyddsområdena Erkas, Labbnäs och Kulla.

Kimitoöns natur rf föreslår nu att de biologiskt sett mest värdefulla tomterna vid Lillträsket som ägs av Kimitoöns kommun och som ligger intill det fredade området skyddas i Metso-programmet. Bevarande skulle stödja de naturliga värdena i det redan existerande naturskyddsområdet samtidigt som stora, enhetliga skyddsområden också är mer värdefulla för rekreation. 

Det 12 hektar stora området (blåa linjen på kartan) som föreslagits av skogsexpert Panu Kunttu (AFD) inkluderar de områden som har bäst bevarandevärde i fastigheterna. Bland annat har den sällsynta fågelarterna tretåig hackspett observerats i området, liksom flera indikatorarter för gammal skog (Brandticka, tallticka och grovticka).

Kommunen skulle få full ekonomisk ersättning baserat på skogens och markens värde om den säljer områdena till staten för skydd enligt Metso-programmet. Om skogen förblir ett skyddat område i kommnens ägo betalar staten en ersättning på 50%.

 https://www.metsonpolku.fi/fi-FI/Metsanomistajale/Kuntien_ja_seurakuntien_METSO

År 2021 är regeringens mål att skydda 450 hektar skog i Egentliga Finland genom Metso-programmet.

Öppet brev till Kimitoöns kommun

Kimitoöns Natur r.f. ber kommunen om slutrapport i programmet Eko-logiskt    och snabb lansering av nytt miljöprogram

Kimitoöns miljöprogram Eko-logiskt har nått sitt slutår. Programmet omfattade åtgärder för 2010–2020. För flera av programmets målsättningar har det varit meningen att de ska uppföljas i samband med kommunala verksamhetsrapporter, men åtminstone i de bokslut som offentliggörs för invånarna har man inte specificerat ämnet tillräckligt detaljerat för att man ska kunna granska genomförandet av programmet. Av den information som finns tillgänglig framgår det emellertid att inte alla målsättningar i programmet har uppnåtts.

Åtgärder som genomförts ska granskas öppet

Kimitoöns Natur hoppas att kommunen ska ta fram en rapport om hur man genomfört åtgärderna och uppnått målen som definieras i programmet Eko-logiskt. Goda insatser och förbättringar i miljöns tillstånd är värda att firas. Det är viktigt att öppet och ärligt se på de saker som inte har framskridit i enlighet med målsättningarna: varför uppnåddes inte målsättningarna? Vilka saker behöver utvecklas för att göra de nödvändiga förändringarna möjliga?

Föreningen hoppas på svar och en offentlig debatt om till exempel klimatmålen. I programmet står det att: ”Nivån på de utsläpp som påverkar klimatet kommer att undersökas senast 2012 och i framtiden minskas utsläppen årligen. Minskningsmålet kommer det att beslutas om senast 2012. – Har man kartlagt utsläppsnivåerna och skapat klimatmål för kommunen enligt programmet? Man borde synligt informera om och förbinda sig till målsättningarna och locka även alla invånare med i det livsviktiga klimatarbetet.

Kimitoön behöver en ny färdplan för miljöarbetet

Samtidigt förväntar sig föreningen att kommunen snabbt fastställer nya miljömål och utarbetar en konkret färdplan. Trots den djärva titeln är nivån på målen i det program som offentliggjordes för tio år sedan mycket blygsam – eller saknas helt – i många avgörande frågor. För att stoppa den dramatiskt accelererande habitatförstörelsen som hotar hela ekosystemets funktion har programmet inga direkta åtgärder eller avsikter att exempelvis definiera mängden skyddad skogsyta. När det gäller skogar i kommunens ägo listar programmet som sätt att värna om den biologiska mångfalden endast följande: ”Samarbete med privata markägare gällande stigar och vandringsleder. Investeringar med projektmedel.

Kanske behöver vi i nästa program inte sträva efter att vara ”bäst i Finland”, men avsikterna, åtgärderna och resurserna för att uppnå målen om skydd av livsmiljöer, kretsloppsekonomi och koldioxidneutralitet måste sättas målmedvetet, med respekt för gränserna för naturens bärförmåga.

Kimitoö, 2.11.2020

Kimitoöns Natur r.f.  | [email protected]

Ritva Kovalainen, ordf.

Miia Jylhä, viceordf.

Purunpää är skyddat!

Den tiotals år långa kampanjen att skydda Purunpää udden som en obebyggd naturpärla nådde ett lyckligt slut, när NMT-centralen i juli 2019 meddelade att de med fullmakt från miljöministeriet har godkänt anhållan om fredning av Purunpää. En bättre gåva kunde inte naturskyddsföreningen, som verkar på Kimitoön kunnat få inför föreningens 40-års jubileum i november.     

För trettiofyra år sedan, i januari 1985, uppdagade Kimitoöns naturskyddsförening en oroväckande plan om planläggningen av 150 tomter för sommarvillor på stränderna i Purunpää, Ölmos och Söljeholmen. Projektet stötte dock på ett massivt motstånd. Dragsfjärds kommun, länsstyrelsen, miljöministeriet och en adress med 1858 namn, som naturskyddsföreningen samlat in, kullkastade planerna och skyddet av stränderna vid Ölmos-Purunpää förseglades som ett privat skyddsområde år 1990. Skyddsområdet, som gränsar till Skärgårdshavets nationalpark, var knappa 500 ha stort, 100 meter brett på de smalaste ställena, men i medeltal 200 – 300 meter brett. Staten betalade en ersättning om 1,6 miljoner mark för strandbyggnadsrätterna och gav 84 ha ersättande mark. Totalt blev 32 kilometer av Kimitoöns sydvästra strandremsa fredad från bebyggelse, men skyddsbeslutet begränsade inte skogsbruk – med undantag av lundarna. Kalhyggen var möjliga ända till 10 meter från strandlinjen.

År 2014 uppstod igen svarta moln på himlen då skogsavverkningar planerades i skogarna nära Dalsbruk och i de gamla strandskogarna i Purunpää.   Kimitoöns natur och folkrörelsen  Save Purunpää inledde en namninsamling och yrkade på att Purunpää lämnas fritt från skogsbruk. Genom en innevånaradress samlade på kort tid totalt 1375 namn. En skild konstnärsadress underskrevs av 52 betydande och i huvudsak finlandssvenska kulturpåverkare.

I april 2015 övergavs huggandet av strandskogarna i Purunpää, men samtidigt upptäcktes att det påbörjats hyggen på ett andra områden bredvid naturskyddsområdet i Purunpää och Ekhamnen. Luonto-Liittos skogsgrupp och lokala aktiva demonstrerade på plats, när skogsmaskinen hade gjort ett kalhygge på 3 hektar vid Trollklinten i Purunpää. Hyggena avbröts efter en diskussion per telefon med uppköparen av virket. Efter att skogsmaskinen avlägsnats hittades inom det stämplade området bl.a. grön sköldmossa, Buxbaumia Viridis, som är specialskyddad.

År 2017 var Purunpää på initiativ av Kimitoöns naturskyddsförening med i Suomen luonnonsuojelutiittos kampanj för 100 naturpärlor i Finland, vilket ledde till att Purunpää blev vida känt som ett värdefullt naturobjekt.

I augusti 2019 stod ett sextiotal gäster, som inbjudits av Konstsamfundet, på strandklipporna i Purunpää för att fira de 200 hektar stora naturskyddsområdet, där det inte längre är möjligt att idka skogsbruk. Konstsamfundet fick en ersättning om 615 300 euro av staten för skogen.  

– Jag anser att den här utsikten tävlar med nationallandskapet i Kuopio. Visst borde det duga åtminstone som södra Finlands nationallandskap, konstaterade Söderlångviks förvaltare  Mikael Jensen  i Helsingin Sanomat: ”Ett av Finlands finaste utsiktsplatser fick skyddsbeslut  – Amos Rexs ägre beslöt skydda den legendariska Purunpääudden”! (HS 14.7.2019)

Höstmöte 25.11.2018

Kimitoöns natur rf:s höstmöte hålls i Sagalund den 25. i  November kl 16:00 

Vid höstmötet behandlas föreningens stadgeenliga ärenden

Efter mötet  berättar biologen Raija Marja-aho om Kimitoöns utfärd till Nängänvaaras naturskog på hösten 2018.

Välkommen!  

Museivägen 1, Kimitoön

Höstmöte den 26 November kl. 17.00

INBJUDAN till Kimitoöns natur rf:s höstmöte söndagen den 26 November kl. 17.00
Föreningens stadgeenliga höstmöte hålls i Labböle i Kovalainen & Turunen Ateljé, (Labbölevägen 261, Kimito). tel. 040-5478464
Vid höstmötet behandlas föreningens stadgeenliga ärenden. Vi besluter om nästa års verksamhet och vi väljer också nya medlemmar till styrelsen istället för de som är i tur att avgå. Är du intresserad av att vara med? Efter mötet är ordet fritt. Om man vill så kan vi värma bastun och man kan möjligtvis även doppa sig i vaken.

Vårmöte och utfärd 25.3.

Inbjudan till Kimitoöns naturs vårmöte  lördagen den 25.3. kl. 18.00 i Kimito Labböle.

Före mötet har vi ca två timmars vandring i Getklintsbergens natrskyddsåmrodet. Vi träffas vid Kovalainen & Turunen Ateljé (Labbölevägen 261, Kimitoön ) kl. 15.30 och därifrån promenerar vi till Getklintsbergens natrskyddsområdet.

Vårmötet börjar i Ateljé  cirka kl 18.00 och efter mötet är ordet fritt.

Om man vill så kan vi värma bastun och man kan möjligtvis även doppa sig i vaken.

Varmt välkomna att förbättra världen! Eller helt enkelt att må bättre i naturens sköte.