Kommunmedlemmar, markägare samt dem vars boende, arbete eller andra förhållanden kan påverkas väsentligt av byggnadsordningen (sakägare) har rätt att framföra sina anmärkningar på förslaget.
Anmärkningar ska lämnas skriftligen till Kimitoöns kommun senast 17.11.2025:
Byggnadstillsyn, Vretavägen 19, 25700 Kimito eller per e-post till [email protected]
Ange ärendenummer KK/144/2025.
Mer information: https://www.kimitoon.fi/2025/10/15/byggnadsordningen-fornyas-ge-din-asikt/
Nedan finns som exempel Kimitoöns natur rf:s yttande, vars uppgifter du kan använda i ditt eget yttande.
Ärende: Yttrande om Kimitoöns kommuns nya byggnadsordning (KK/144/2025)
Med hänvining till begäran om yttrande på Kimitoöns kommuns webbplats 15.10.2025 https://www.kimitoon.fi/2025/10/15/byggnadsordningen-fornyas-ge-din-asikt/
Bestämmelser som saknas i förslag till ny byggnadsordning
Obebyggd strandzon
För att trygga biologisk mångfald, bevara landskapsbilden och vårda kulturmiljön bör byggnadsordningen fastställa en obebyggd zon vid strandområden för all typ av byggande. Avståndet bör med stöd av vetenskaplig kunskap vara minst 30 meter från strandlinjen enligt medelvattenståndet.
En obebyggd skyddszon har många betydande miljöeffekter, såsom bevarandet av landskapsbilden, skydd av fauna och floran specialiserad på stränder samt vattenvård. Vid bestämning av zonens bredd är det väsentligt att granska de skyddseffekter den erbjuder, och i många forskningsöversikter om bevarande av strandnatur poängteras betydelsen av en 30 meters skyddszon (t.ex. Lindegren 2006, LeDoux & Wilkerson 2007, Gundersen m.fl. 2010, Keto-Tokoi 2018).
Bild: Skyddszonens skyddseffekt baserad på fem indikatorer. (1) Grova döda träd i vattendraget, (2) skuggning och vattentemperatur, (3) kvarhållning av sediment, samt bevarandet av populationer av (4) vattenlevande organismer och (5) strandzonens tättingar (från LeDoux & Wilkerson 2007).
Detta skulle vara ett synnerligen viktigt tillägg i Kimitoöns kommuns byggnadsordning, eftersom den nya bygglagen gör det möjligt att undanta små ekonomibyggnader från bygglov, vilket annars kan leda till en okontrollerad och försvagande miljöskadlig byggnation vid stränder.
Flera kommuner, såsom Pargas, Villmanstrand och Puumala, har infört en helt obebyggd strandzon i sina byggnadsordningar. Dessutom har många kustkommuner uppgett att de utreder att införa en motsvarande zon i sin byggnadsordning.
Invasiva arter
Förslag till ny paragraf:
Vid planteringar får inte invasiva arter användas (lista: vieraslajit.fi). Invasiva arter får inte tillåtas sprida sig i omgivningen. Upptäckta invasiva arter ska avlägsnas.
Komplettering av bestämmelser som ingår i byggnadsordningen
§ 29 Beaktande av biologisk mångfald på alla byggnadsplatser
29.1 Allmänna bestämmelser
Utkastets förslag:
“Vid byggprojekteringen ska bevarandet och utökandet av trädbeståndet och grönområden beaktas. En så stor del av byggplatsen som möjligt ska bevaras gröntäckt och vattengenomtränglig. Gröna tak betraktas också som gröntäckta områden. Vid byggande ska man sträva efter att bevara träd som inte nödvändigtvis måste fällas med tanke på byggandet.”
Paragrafen bör kompletteras med följande tillägg:
På strandzonen ska alltid trädvegetation bevaras. Ängs- och betesmarker med kulturprägel (kulturbiotoper) ska identifieras och vårdas.
29.2 Gårdsbyggande
Förslag till ny och kompletterad formulering av början av paragrafen:
De obebyggda delarna av tomten ska bevaras i så naturenligt tillstånd och trädbevuxna som möjligt. De delar av gårdsplanen som bearbetas bör till största del anläggas med vattengenomsläppliga skikt och på dessa ska naturenligt grönbyggande gynnas.
I planteringar och på gröna tak ska mångsidiga och naturliga växtarter som lämpar sig för växtplatsens förhållanden gynnas. Träd- och buskarter ska vara naturligt förekommande i området. De områden av byggnadsplatsen som avses att bevaras ska under byggtiden skyddas väl.
29.3 Utredningskrav
Utkastets förslag:
Den som påbörjar ett byggprojekt ska vid behov redogöra i tillståndsansökan hur utrotningshotade arter tas i beaktande i samband med byggande eller andra åtgärder.
Paragrafen bör kompletteras med följande tillägg:
På myndighetens begäran ska den som inleder projektet utreda hur hotade arter beaktas i samband med byggande eller andra åtgärder. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid förekomsten av skyddade bon samt skyddet av arter enligt bilaga IV i habitatdirektivet, särskilt i samband med rivning av byggnader.
§ 31 Särskilda föreskrifter på områden utanför detaljplaneområden
Första stycket i förslaget:
Byggande som inverkar på åkerlandskap ska placeras i anslutning till befintliga gårdsområden och skogsdungar. Användning av öppna åkerområden och de högsta punkterna i den synliga terrängen som byggplats ska undvikas.
Förslag till ny formulering av stycket:
Byggande som inverkar på landskapet ska placeras vid befintliga gårdsgrupper eller skogskanter. Användningen av öppna miljöer och terrängens mest synliga höjdpunkter som byggnadsplatser ska undvikas. I dessa frågor ska särskild uppmärksamhet fästas och särskild noggrannhet iakttas i mellan- och ytterskärgården.
§ 32 Särskilda föreskrifter på strandområden
Den sista meningen i andra stycket i utkastet:
I en strandzon ska skyddande vegetation och trädbestånd lämnas kvar i samband med skogsvårdsåtgärder och byggande.
Förslag till ny formulering av meningen:
I en strandzon ska skyddande vegetation och trädbestånd bevaras på ett minst 30 meter brett område räknat från vattenlinjen i samband med skogsvårdsåtgärder och byggande.
34 § Fågelsäkert byggande
Utkastets förslag:
Storlek, placering, ytmönster, glasens egenskaper och andra lösningar i fråga om fönster och andra glaselement, såsom räcken och väggar av glas, i ett byggnadsobjekt, samt belysningen av byggnadsobjektet ska planeras och genomföras så att de inte leder till att fåglar krockar med glasen.
Förslag till komplettering av paragrafen:
Ämnet är mycket viktigt, eftersom forskning visar att i Finland dör årligen 8–20 miljoner vilda fåglar till följd av kollisioner med byggnaders fönster (Laitinen m.fl. 2020). Paragrafen borde kompletteras med konkreta exempel på hur kollisioner kan förebyggas, eftersom planeringen av fågelsäkra lösningar bör inledas redan i byggplaneringens tidiga skede.
Centrala riskfaktorer är bland annat fönster i 90 graders vinkel i hörn av byggnader, genomskinliga byggnadsdelar samt bottenvåningar när byggnaden omges av vegetation. Glasning i byggnadshörn, där man ser rakt igenom hörnet, bör undvikas. I sådana fall bör man använda mönstring eller galler åtminstone på ena sidan av hörnet. I byggnader och konstruktioner med smal stomme bör man undvika glasning som ger fri sikt genom byggnaden.
Reflektioner i fönster kan minskas genom att skugga glaset med till exempel galler, takutsprång och skärmtak. På fönster kan man fästa tätmönstrade klistermärken, kollisionstejper eller UV-filmer så att fåglarna kan uppfatta fönstret och inte missta det för en fri flygväg.
Byggnadernas belysning ska riktas huvudsakligen nedåt på fasaderna och inåt i interiörer. Mer information om ämnet:
Litteratur och källor
Gundersen, P, Laurén, A., Finér, L., Ring, E., Koivusalo, H., Saetersdal, M., Weslien, J.O., Sigurdsson, B.D., Högbom, L., Laine. J. & Hansen, K. 2010. Environmental Services Provided from Riparian Forests in the Nordic Countries. AMBiO 39: 555–566.
Gustafsson, L., Weslien, J., Hannerz, M. & Aldentun, Y. 2016. Naturhänsyn vid avverkning – en syntes av forskning från Norden och Baltikum. En rapport från forskningsprogrammet Smart Hänsyn 2016. Syntes – kantzoner utmed vattendrag. https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/ekol/forskning/projekt/smarthansyn/kantzoner_151203.pdf
Keto-Tokoi, P 2018. Tutkimustietoon perustuvia suosituksia vastuullisen metsänhoidon kehittämiseksi. WWF Suomen raportteja 37. 133 s.
Laitinen, A., Salmela, A. & Vähätalo, A. V. 2022. Lintujen ikkunakuolleisuus Suomessa. Linnut-vuosikirja 2021: 144–151. https://lintulehti.birdlife.fi:8443/pdf/artikkelit/10716/tiedosto/Linnut_VK2021_144-151_Lintujen_Ikkunakuolleisuus_artikkelit_10716.pdf
LeDoux, C.B. & Wilkerson, E. 2007. Assessing the ecological benefits and opportunity costs of alternative stream management zone widths for eastern hardwoods. Julk.: General Technical Report – Pacific Northwest Research Station. USDA Forest Service, ss. 193–209.
Lindegren, C. 2006. Kantzonens ekologiska roll i skogliga vattendrag – en litteraturöversikt. Rapport 19/2006. Skogsstyrelsen.